torsdag 20 december 2012

Here come again


jag tror att alla människor har en person i sitt liv som de är extra svag för. Det kan vara en vän eller en partner.

Den personen kan alltid komma åt dig. Alltid röra dig i det innersta och det är inte alltid en bra sak. Med hej så får personen dig att smälta och fast du vet att personen inte är bra för dig så kan du inte låta bli att ge hen ännu en ny chans.

Jag har så svårt att sluta bry mig. Att sluta vara nyfiken och hoppas att personen har det bra. Och personen kommer alltid åt mig. Får mig alltid att fundera, på ett negativt sätt.
Jag har verkligen inga murar som inte han kan slå sönder. Inga tvivel som inte han kan skapa. Och ändå kan jag inte låta bli att tycka så ofantligt mycket om honom.

onsdag 19 december 2012

igår städade jag köket


Jag fattar inte riktigt hur folk kan blogga dagligen om vad de gör, eller så gör jag för lite intressanta grejer, igår tex lagade jag färsbiffar och sedan städade jag köket.

Därför kommer en lista:

10 saker jag vill göra NU:

1. Åka skidor

2. Promenera i solnedgången i Sorrento

3. Sitta på ett café med en kaffe och läsa en bra bok.

4. Sticka strumpor och bli klar med dem väldigt fort.

5. BADA, vart som helst. Känna vatten runt kroppen!

6. Njuta av julfriden som infinner sig EFTER jul.

7. Träffa alla mina underbara och fina vänner som inte är här.

8. sova

9. hitta en riktigt bra bok och bli helt förälskad i den.

10. känna pirret i magen.

tisdag 18 december 2012

Absolut ingenting blir gjort


Jag känner mig som en riktig jetseter, igår Geneve, idag hem igen. Och jobbet känns jääävligt tungt vilket kan bero på två saker.
ett) Jag har inte ätit frukost
två) lampan ovanför mitt skrivbord har gått sönder och jag orkar inte byta den.

Hittills har jag inte gjort någonting på jobbet. Jag hoppas att jag piggar på mig efter fikat om 40 min, under tiden sitter jag och läser bloggar och ser på julkalendern. Inte riktigt okej men vem ska hindra mig? Man får ha såna här dagar också, jag ger mig själv tillåtelse att vara trött och seg idag.

Igår var en känslomässigt jobbig dag med sjukhusbesök och andra förvirrade tankar.

One too many



måndag 17 december 2012

Vem bryr sig om mitt huvud då?


Efter och under sjukhus vistelsen så tappade jag minnet. Eller det var väl det precis innan som gjorde att jag tappade minnet men det var då det var som värst. Det var både långtidsminnet och korttidsminnet som är blev påverkat. Jag mindes allt möjligt dåligt och jag kunde mitt i ett samtal glömma vem jag pratade med. Ungefär sex månader av mitt liv är borta, vissa saker börjar komma tillbaka och vissa saker kommer nog vara borta för alltid.

Mitt korttidsminne är fortfarande dåligt. Jag har svårare och hålla saker i huvudet nu och kan glömma saker om jag inte skriver ner dem eller gör det direkt. Det är frustrerande.

En lek som jag brukar leka med mig själv när jag vill göra mig riktigt förvirrad är om mitt minne är dåligt eller om jag bara inbillar mig. För det finns ju faktiskt två alternativ.

Ett) Mitt minne blev efter våld mot huvudet påverkat och det har fortfarande inte återhämtat sig.
två) Mitt minne blev efter våld mot huvudet delvis påverkat men har nu återhämtat sig, jag inbillar mig dock att mitt minne var bättre än vad det faktiskt var och tycker därför att minnet är sämre. Och eftersom att jag inte riktigt minns sex månader innan allt det här så har jag ju ingen aning om hur bra minne jag hade då.

Idag är jag på undersökning för mina fysiska skador, på benet och armen. Men det sker ingen som helst uppföljning på de skador som möjligen kan ha uppstått i huvudet. Det beror delvis på att jag glömmer att jag glömmer och inte frågar efter det. Eller så är mitt huvud redan skadat gods så dåligt minne gör varken från eller till. Och det gör ju faktiskt inte alls ont att glömma saker lite då och då.

söndag 16 december 2012

fem fantastiska minuter


Pelle sa alltid, "en dag kommer du känna att det har varit värt det". Ingenting gjorde mig så förbannad. Vad fan visste han? Och att må så dåligt och ha så ont, hur kan det någonsin bli värt det?
Senaste tiden har jag tänkte på det dagligen, när fan blir det värt det? Jag tycker lixom att det är dags nu. Come on! Men känslan har uteblivit. Jag trivs och det gör inte ont varje dag, så kanske är jag bara en otacksam människa som inte kan uppskatta att det är "nästan som förut". 97% frisk, 3 % hopp.

Men i natt, på väg hem från en kväll med goda vänner, då fick jag den känslan. Den varade kanske bara i fem minuter. Men det var fem fantastiska minuter. Och det var fem minuter då jag kände att det var värt det, alla tårar, alla dumma tankar, alla konstiga mediciner och behandlingar, alla dagar jag kräktes och alla dagar då jag gav upp. Det var en underbar känsla att få dansa och skutta hem i natten, något som länge var omöjligt.
Kanske hade Pelle rätt, kanske var det den dagen igår som han pratade om. Det gör mig dock ännu mer förbannad, att han hade rätt. I alla fall, lite lite lite lite.


fredag 14 december 2012

God morgon från jobbet!


Den här veckan har vi sjuukt lugnt på jobbet. Jag har fått en del gjort men det ser ovisst ut efter nyår eftersom att upphandlingarna går ut på fredag så vi får reda på i mellandagarna om vi vunnit eller inte (om vi har tur). Det hela blir ganska utflippat men samtidigt segt. Sitter och räknare ner minutrarna till rasterna.

Men jag trivs och jag är väldigt nöjd över att jag tog den här chansen. Jag har verkligen ett fantastiskt givande jobb med underbara kollegor.

Och det ser inte ut att bli en vit jul här i alla fall...

torsdag 13 december 2012

Vart är jag?


Jag känner inte igen mig själv. Jag är så trött. Igår var jag hos läkaren och tog prover och allt såg bra ut. Jag pepprar mig själv med det jag tror att kroppen behöver, D- och C-vitamin. Och sömn. Sover mycket och ofta. Tar det lugnt. Att träna är det inte tal om just nu, tyvärr. Försöker dock få lite frisk luft varje dag.

Nu har jag bestämt mig för att jag inte får grubbla mer på tröttheten, uppenbarligen är den ju där den är. jag får alltså inte tänka på varför jag är trött men självklart måste jag ta hänsyn till att den finns där.

Hösten har varit häktisk med mycket flängande, flyttande, nytt jobb och dödsfall och alldeles för lite återhämtning och energisamlande. Det är det jag måste försöka få till nu. Läs böcker som gör mig glad eller ger mig ro. Umgås med människor som ger mig energi inte som tar. Samla tankarna och samla ihop mig själv. Våga släppa allt. Släppa ut allt. Det är dit jag behöver komma.

måndag 10 december 2012

Just do it


Jag gillar den sloganen, "just do it", nu är jag ju delvis partisk men vad gör det. Jag tycker att det finns något väldigt bra i att uppmana människor i att tänka mindre och göra lite med.

Jag  kan bara tala för mig själv, jag mår så mycket bättre när jag bara gör saker utan att analysera minsta detalj. Att ha koll på mina egna tider och faktiskt inte vara chef nog att förklara för andra eller ha ansvar för någon annan än mig själv det är fantastiskt!

"just do it" säger jag ungefär 800 gånger om dagen och det är också en del av vår signatur i ett mail. Men den inställningen kommer också vissa förpliktelser. Du ska jobba snabbt. Kunna ta snabba beslut och ta konsekvenserna av de besluten.
Ibland blir det bra och ibland går det åt helvete. Men det jag vill ha sagt är, ta chansen!!


söndag 9 december 2012

Serbien, ett land jag aldrig trodde jag skulle besöka

Hej kära blogg!

Igår kom jag hit till Serbien och var på ett möte med jobbet. Det var slut vid fem och var egentligen inte speciellt ansträngande. Men efter det var jag helt slut. Jag låg på soffan och mådde illa, skakade av frossa och ville bara sova. Mogen (haha) som jag är så fixade jag ändå upp lite mat till mig och fick i mig en del i alla fall. jag piggade på mig lite och orkade sitta upp.

I natt sov jag 12 timmar och känner mig utvilad men lustlös. Ni vet ingen lust att göra något.

Idag är Lukas här. Och några andra personer jag känner mer eller mindre, de flesta mindre. Vi blir här till onsdag morgon. Jag har en del jobb att göra och de andra ska ju så klart träna en del. Men det känns ändå bra att vi är här. Att Lukas är här.

På tisdag får vi se Sverige möta Norge. Det ser jag framemot.

Det är frustrerande att jag inte förstår varför jag är så förbannat trött hela tiden. För det är lixom inte sömnig utan helt slut. Jag hoppas att ett HB-test skulle förklara saken.

Nu ska jag duscha av mig och sedan möta de andra för en promenad ner på stan.


torsdag 6 december 2012

10 saker jag är tacksam för


Överlag är människor för dåliga på att visa tacksamhet och kanske är det något typiskt svenskt.
Här är 10 saker jag är tacksam för.

1. Pelle, Pelle och Pelle. Pelle som gav mig chansen att göra det jag aldrig hade vågat utan honom. Pelle som ofta får mig att gråta och skratta samtidigt åt hans galna men tänkvärda historier. Och Pelle som gav (och fortfarande ger) mig "obefintliga" mängder av skratt.

2. Erik. För att du alltid är på min sida, välkommen på julafton!

3. Skidåkning. Förutom att det har gett mig starka ben så har det gett mig äventyr, glädje och bästa vänner.

4. Värmeljus.

5. Hälsa. Tack tack tack för att jag är 97% frisk, för att den koll jag ska göra i Geneve om en månad inte får mig att gråta och för att jag kan göra nästan allt jag vill.

6. Humor. Jag har världens bästa humor, det är bara inte alls om har insett det, och den hjälper mig igenom varje dag.

7. Jobb. Jag älskar att jobba, att prestera. Jag inbillar mig själv att jag gör stor skillnad och efter att jag har haft en träff eller två så känner sig personen så himla inspirerad av mig och det gör mig glad.

8. London. Jag älskar London. Jag älskar att det är galet här och att de har haft julpyntet uppe sedan oktober. Jag gillar kulturen att man går ut och dricker öl varje fredag (typ) med sina kollegor. Och jag är tacksam för att jag får bo här.

9. Norrland. Norrland gav mig lugn. Det är bara att tänka på mariehemsängarna en kall vinternatt (efter klockan 14) och de fantastiska sakerna som kunde utspela sig på himlen där så finner jag frid.

10. Feedback och kommentarer på min blogg. Jag skriver för min egen skull men det är så roligt med ett livstecken då och då från er andra.




onsdag 5 december 2012

Berättelsen om pi


"En del av oss ger upp livet med enbart en uppgiven suck. Andra kämpar lite, sedan förlorar de hoppet. Andra återigen - och bland dem finns jag - ger aldrig upp. Vi kämpar och kämpar och kämpar. Vi kämpar vad kampen än kostar oss, vilka förluster vi än lider, hur osannolikt det än är att vi kommer att lyckas. Vi kämpar ända till slutet. Det är inte en fråga om mod. Det är någonting medfött, en oförmåga att släppa taget. Det är möjligt att det enbart är livshungrig dårskap."


måndag 3 december 2012

Labil


Nu är klockan snart 11 och jag har redan gråtit tre gånger. Jag har aldrig sett mig som en känslomänniska i den bemärkelsen att jag visar min känslor tydligt däremot är jag en sån person som agerar på mina känslor, eller kanske inte alla känslor men ilska. När jag är arg då kan jag göra precis vad fan som helst. Och det jag gör är aldrig någonsin okej!

I fredags var det begravning för en vän och jag har aldrig mött så mycket förtvivlan i samma lokal, så många goda vänner som mådde så dåligt. För att inte tala om hur medvetna vi alla är om vår dödlighet nu. Sedan i lördags gråter jag åt allt och inget. hormonell skulle I säga.

Jag fick ett tack mail från min arbetsgivare J, och började gråta.
Jag fick en present (som var ful och äcklig) och började gråta.
Jag fick inbjudan till en julfest på jobbet, och började gråta.
En kompis bäbis ska operaras för hjärtfel idag och bara jag tänker på det börjar jag gråta. 

Min första reaktion är lixom tårar. Och det brukar den inte vara. Min första reaktion brukar vara ilska. Det är ovant. Jag känner mig inte som mig själv.

onsdag 28 november 2012

Inbillning och utbildning


Två ord som går hand i hand, även om man inte kan tro det. Två ord som betyder så olika saker men som ändå kan ge en person samma sak.

Utbildning ger dig kunskap, en identitet och kanske tom en större självsäkerhet. Den kanske inte är så varaktig men nog kan jag känna mig lite bättre och samartare än andra människor i de saker som jag är utbildad i. Jag tror att du får mer nytta av en akademisk utbildning än bara den konkreta kunskapen. Du lär dig att lära dig fort, att ha en större förståelse för världen och att skriva korrekt. Samt verktyg att debattera dina åsikter.

Inbillning kan ge dig samma sak, en identitet och större självsäkerhet. Du tror att du är någon speciell, bättre än alla andra och kanske också lite smartare. Däremot kan skillnaden mellan inbillning och utbildning ofta avslöjas i de små detaljerna. På vilket sätt du använder svenskan, din oförmåga att debattera utan att bli väldigt arg och upprörd bland annat.

Jag skulle säga att för arbetssökanden så behövs både inbillning och utbildning. Utbildningen är grunden i ditt arbetsliv, den behöver inte vara akademisk utan kan också vara en praktisk utbildning. Men för att sedan få jobbet eller vad det nu är du är ute efter så måste du inbilla dig att du är bäst, och precis den som företaget söker. varför skulle de välja någon annan när du är så bra?

För självsäkerhet och inbillning är väl egentligen lite samma sak? En (över)tro på dig själv, som i alla lägen inte är helt fel.

måndag 26 november 2012

Fortfrande nervöst


hur mycket jag än ansträngt mig så har jag inte fattat det här med golf, vilket jag ju bevisade själv för någon vecka sedan och slog ut bollen åt helt fel håll. Kan med andra ord inte så skillnad på en vanlig äng och en golfbana...




Däremot är det lika nervöst. För det känns som att det alltid är nu eller aldrig. Gör man ett (!) tekniskt fel i handboll så kan man bli straffad ganska hårt men det är lätt att ta igen det. Ett tiomåls underläge är ju egentligen ingenting. I golf däremot känns det som att man aldrig får göra fel. Inte ens minst lilla. Jävla skitsport!!


Kom igen nu Pelle!

fredag 23 november 2012

Din svaghet är din styrka


Jag skulle aldrig någon sin använda ordet anorektiker för att beskriva mig själv. Jag skulle inte heller använda ordet anorektiker för att beskriva den jag har varit. Däremot har jag inga problem med att erkänna att jag i perioder inte har ätit.

Anorektiker de är väl människor som är väldigt unga, olyckliga, som strävar efter ett utseende som inte alltid är rimligt och som framför allt någon gång har gjort ett medvetet val att inte äta. Och sedan bara fortsatt på den vägen.
Nog för att jag också har varit ung, men inte så ung! Nej för mig kom problemen med maten senare i livet. Och olycka var absolut den direkta orsaken men jag gjorde aldrig ett medvetet val att inte äta. Jag orkade bara inte. Att lyfta gaffeln från tallriken till munnen var otroligt jobbigt, för att inte tala om att tugga maten. Ja för att laga mat eller handla, det har aldrig varit ett problem för mig.

Jag är en välutbildad människa. Jag är tom utbildad kostrådgivare på universitet ändå hamnar jag i ett otroligt destruktivt beteende när det gäller mat. När jag var som sämst vägde jag 35 kg. Det ger mig ett BMI på 14.2 vilket är extremt underviktig.
Jag har alltid varit smal och jag har alltid haft lättare för att gå ner i vikt än upp i vikt. Att jag inte åt var inte en medveten handling, det var inte ett rop på hjälp, det var mer bara ett uttryck för allts hopplöshet.

På måndag ska jag stå inför 300 flickor mellan 15 och 17 år och berätta om mina erfarenheter. Jag ska berätta för dem hur man äter rätt. Jag ska säga att det kan vara jävligt svårt, jag klarar det inte alltid. Det är lätt att halka dit när det kommer till störningar i ätbeteendet. Både att äta för mycket och för lite. Jag ska säga att livet handlar om balans. Att inget blir lättare för att du inte har ätit.

Och jag skulle göra vad som helst för att få mina perioder av självsvält ogjorda, men det förflutna går inte att ändra, därför väljer jag att vända min svaghet till en styrka. jag gör mig själv mer trovärdig genom att berätta det här för folk. För vem vill egentligen höra på någon som är perfekt?

torsdag 22 november 2012

Inspiration


idag är jag väldigt inspirerad. Jag känner inte att jag vill träffa någon utan har massa saker att pyssla med helt på egen hand. Tvätta. Städa. Diska. Byta lakan. Sticka. Måla. Skriva. Läsa. Ja inspirationen är verkligen närvarande idag.
Är det inte märkligt hur en dag kan vändas från väldigt trött till superinspirerad? Eller hur en dag kan vändas från stressad till lugn?

En sak som jag tror har gjort min dag mer inspirerad är att jag har jobbat med en kollega som är väldigt lugn. Stress är inget för kreativiteten. I alla fall inte min. Så jag kan inte vänta till jobbet tar slut och jag får åka hem och pyssla och pyssla om mig själv.

onsdag 21 november 2012

6. Prata

herrejävlar vad jag  kan prata. Dialog är inte nödvändig även om jag föredrar att människor bekräftar det jag säger.
Mina bästa minnen jag har i livet är nog ändå från när jag pratar. det handlar så klart väldigt ofta om vem jag pratar med, och vad man säger är inte alltid det viktiga, ibland är det bara att man säger något för att göra ensamheten lite mindre och kärleken lite större. I Umeå spenderade jag timmar i garderoben pratandes i telefon. det ger mig fortfarande glada känslor i kroppen när jag tänker på det.

Nu har jag turen, eller snarare skapat möjligheten för mig själv, att prata som levebröd. Föreläsningar inform några hundra varvas med samtal med bara en person åt gången.

Ja prata det kan nog vara en av mina allra största talanger.

måndag 19 november 2012

10 sätt att minska sockersuget


Nu på vintern tror jag ni är många med mig som får det där extra sockersuget och faller för frestelsen lite för ofta. Höstdeppig och med allt mörker vi omges av är det inte konstigt. Men det finns sätt att bli av med suget. Även om det är sjuktsvårt!

1. Få ljus. Gå ut på lunchen. Gå på ljuscafé. Se till att du får ljus för kropp och själ.

2. Ät mycket till frukost. När det är mörkt på morgonen blir det svårare för oss att äta, kroppen är inställd på att det inte ska ätas när det är mörkt och därför slarvar många med frukosten. För att sedan få lågtblodsocker och ta en kaka klockan nio. Satsa på gröt eller ägg och gå gärna upp lite tidigare så att kroppen hinner vakna.

3. Sov ordentligt. När vi är trötta skriker kroppen åt oss att vi behöver snabb energi. Sov ordentligt, gå o lägg dig i tid och sov kanske tom middag.

4. När sockersuget börjar drick ett glas vatten. Kroppen kan inte alltid känna skillnad på törst och sugersug.

5. Rör på dig. När du rör dig frigör du endorfiner i kroppen som får dig att må bra. Det är exakt samma endorfiner som frigörs när du äter socker. Så ersätt sockret med träning.

6. ta bort onödigt socker. Kanske har du vant dig vid socker eller honung i teet eller kaffet. Sluta med det. Tycker du då att teet eller kaffet är äckligt, drick vatten istället.

7. Frukt är kanske inte godis men det innehåller socker som kan minska suget. Även mjölk innehåller otroligt mycket socker och kan lindra sötsuget.

8. ha inget godis hemma. Finns det inte att tillgå så är det svårare att äta det. Och då måste då också göra en ansträngning för att få i dig sockret, baka eller gå till affären.

9. Ät mat som du blir ordentligt mätt på. Mycket grönsaker och proteiner. Pastan håller dig bara mätt för en stund och sedan sätter suget igång.

10. Sluta ät socker. bestäm dig för att du ska sluta. Sätt upp regler för vad som gäller. är godis okej en dag i veckan? Läsk? Öl? Vin? ta en funderar på hur du vill ha ditt liv och lev därefter. Det är faktiskt inte så svårt.

söndag 18 november 2012

Den långa veckan är snart slut!


Den här helgen i Hamburg har verkligen varit intensiv. Så många nya ansikten och jag har arbetat med två människor som jag inte alls kände sedan tidigare. Men tröttheten kan många gånger vara ens bästa vän och vi har skrattat åt allt och inget.

Men oj, vad skönt det ska bli att komma hem igen ikväll. Jag längtar efter min egen säng och att bara sitta i soffan med en kopp te. (det gör ju inget att mitt favoritprogram är på TV ikväll heller). Att gå upp till jobbet imorgon känns tung men tiden går så fort. Det är två veckor kvar till första advent och 1.5 vecka till jag är i Sverige en sväng igen. Den här gången blir det dock bara en dejt med norra Sverige då jag ska träffa Ola. Min fd. Sambo och livskamrat.



fredag 16 november 2012

Arg och stolt över det!


Under en lång period kände jag ingenting. Jag kan säga det nu så här i efterhand. Jag kände varken glädje eller sorg, ilska eller frid.

Ilska är alltid min första känsla när något inte blir som jag vill. Och det har alltid varit så. Jävlar vad arg jag kunde bli när jag missade mål eller gjorde ett tekniskt fel. Eller för att inte tala om när alla i laget inte gav sitt bästa. Men i min familj är ilska inte en okej känsla. Man får inte vara arg. Ilska är en känsla som inte passar sig. Ledsen är okej. Och alla andra känslor. Men ilska är ett stort tabu. Är du arg eller kan du känna ilska är du inte perfekt och perfekt är det vi ska vara i min familj.

Min familj är inte en del i mitt liv längre. Ändå får jag dåligt samvete och skuldkänslor när jag känner ilska. Den senaste veckan har varit otroligt tuff och jag har varit mycket arg. Väldigt arg. På allt. Människor, företag, världen, livet. I tisdags vågade jag säga det till en mycket klok kvinna när hon frågade hur jag mådde. Jag sa att jag var arg. Och hon sa att det var okej. Det är det konstigaste någon sagt till mig. i 28 år har ilska varit något förbjudet och helt plötsligt är det okej, självklart gjorde det mig arg.

Den här veckan har jag haft hela spektrumet av känslor. Lättnad. Ilska. Lycka. Sorg. Förvirring. Och allt det har varit okej. För det är okej att känna. Mina känslor är det som gjort mig till mig. det som gör mig unik. Som gör mig mänsklig. Och jag är jävligt förbannad över att ingen har berättat det för mig förän nu.

torsdag 15 november 2012

Ja, tack!


En älg är mitt drömhusdjur, men när jag säger det brukar folk skratta åt mig. Därför ändrar jag mig nu till en giraff. Så LÄCKERT djur.

Önskelista:
1. Älg
2. Giraff
3. Fred på jorden.

onsdag 14 november 2012

Miffoklubben sammanträder


Igår hade vi en föreläsning i gruppdynamik, mycket mycket intressant. Vi fick också en kommentar från chefen om vilken grupp han ville att vi skulle vara. Han ville helt enkelt att vi ska vara en grupp och inte en flock. Vilket innebär att vi hjälps åt, alla är lika viktiga och lika mycket värda (i korthet).

För en stund sedan mötte jag upp två av mina kollegor på flygplatsen. Vår klädkod är strikt och när vi träffades tittade vi bara på varandra och skrattade. Tre personer klädda från topp till tå i kläder från samma märke. Även skor och väskor är från det märket. Det kändes verkligen som om det var Miffoklubben som sammanträdde. Men visst ger det oss en känsla av samhörighet trots att vi är från olika länder och egentligen inte känner varandra. Det ger också andra en känsla av att vi hör ihop. Det är inte svårt att gissa vilka vi arbetar för.

Men jag känner mig verkligen som en familj på husvagnssemester.


tisdag 13 november 2012

10 saker som borde vara förbjudna


1. Att ha sitt barn som profilbild på facebook eller dyl sida.

2. Att twittra under en dejt eller dyl.

3. Alla former av byråkrati.

4. E-ämnen i överflöd.

5. Barn som skriker.

6. Att man måste jobba på dagen även under vinterhalvåret.

7. Att dö innan man är 70 år.

8. Skriva kärleksförklaringa i offentliga forum. OBS gäller ej serenader men då ska de sjungas!

9. äckligt kaffe.

10. Människor utan allmänbildning.

söndag 11 november 2012

10 saker jag förväntar mig ska hända när jag är 28


1. åka skidor igen, för första gången på typ är det tre eller fyra år?

2. bli starkare än Lukas, borde inte han snart vända och gå neråt medan jag fortfarande är på väg upp?

3. Åka till Brasilien och ge pussar och kramar till den snyggaste handbollsspelare i världen!

4. att den här bloggen får 100 läsare i veckan.

5. att jag blir tillsammans med Fredrik Ljungberg.

6. Att jag och Isadora ska åka och campa (det här kommer nog aldrig hända eftersom att ingen av oss är direkt campingmänniskor men Isadora ska uppfostra sitt barn till att bli en vanlig människa och då behvös det tydligen camping).

7. Att jag får se de allra coolaste lagen i Köln i sommar/vår.

8. Att jag ska lycka läsa bibeln och Jane Eyre.

9. Att jag ska hitta någon ny serie att bli helt besatt av. Jag saknar make it or break it.

10. Att jag blir lite biffigare.

torsdag 8 november 2012

Saknad och sorg


Igår dog min vän som jag skrev om. Hon blev 28 år och kommer att sörjas av sin man, sin familj och sina vänner.

Även fast jag länge har vetat att hon kommer att dö sitter jag här idag med en känsla av overklighet. Jag skrattar och gråter om vartannat. Lyckan över att vi fick vara vänner, att vi fick skratta tillsammans, göra dumma saker tillsammans och hjälpas åt är oändlig. Tacksamheten är total.
Samtidigt som sorgen är stor. Vi kommer inte få träffas igen. Jag väntar på ett sms som aldrig kommer. Hur ska mina blommor klara sig?

Som jag skrev så har hon i flera månader (år) varit sjuk. Hon har blivit fel diagnostiserad och hade väldigt ont i perioder. Idag känner jag ingen bitterhet över det. Jag kan känna mig lättad för att hennes lidande tog slut. Samtidigt som jag inte kan förstå att det är slut. Kommer hon verkligen inte smsa igen?

Jag tror inte på Gud och jag vet inget om livet efter det här, men jag är säker på att hon har det bättre där hon är nu, vart det än är. Min sorg är helt egoistisk. Jag är ledsen för min skull. För att min relation till henne är slut.

Jag känner mig sjuk. Fryser. Ont i magen. Ont i huvudet. Och tårarna rinner okontrollerat i perioder. Idag är en dag för mig. För att ta hand om mina känslor. För att hitta sätta att titta framåt.
För hur mycket jag än lider just nu, så stannar inte världen för min skull.

onsdag 7 november 2012

Det enda som är mer orättvist än döden är livet


Idag är jag disträ på jobbet. Jag kan inte helt skylla det på dåliga nyhter för jag var disträ redan innan det. En ung kvinna på 28 år ligger för döden. Vi har räknat dagar länge och idag räknar vi timmar. Jag räknar på distans. På långt håll. Jag önskar att jag kunde vara närmare, så klart! Men jag är helt säker på att hon vet att jag finns här.

En dag som denna, då döden och den orättvisa döden är så närvarande funderar jag på mina vänner. Det känns som att vissa människor drabbas av alla typer av olycka medan andra förskonas från sådant. Och då menar jag inte bara den som direkt drabbas av det orättvisa. Jag har fått uppleva det även indirekt. Ovissheten. Sorgen. Skräcken. Och kanske framför allt maktlösheten. Men jag har också varit den som direkt har drabbats av olycka. Och jag kan säga att den ångesten och sorgen som jag upplevde när en nära vän till mig drabbades av cancer var mycket värre. Fick jag välja skulle jag välja att drabbas direkt av olycka och inte indirekt.

Jag har dragit mig undan lite på lunchen nu. Jag sitter ensam i ovissheten och väntar på att telefonen ska ringa. Jag vet inte vad jag vill att telefonen ska ge mig för besked. Det bästa nu är nog ändå att få veta att det är slut.
Men just nu, vet vi absolut ingenting. Ingentin mer än att det är väldigt illa.

tisdag 6 november 2012

10 saker jag ser framemot


1. julbaka

2. åka skidor med Jagge

3. Träffa Lukas

4. födelsedagspresenter

5. en ensamkväll hemma

6. snö

7. åka till Sorrento

8. sovmorgon

9. bli frisk

10. gå på bio

måndag 5 november 2012

5. se framemot saker


Jag älskar att se framemot saker. Och listan på saker som jag ser framemot är alltid lång! Den kan nog sträcka sig flera mil runt jorden och tillbaka.

Jag har redan börjat skriva en packningslista samt inköpslista för en resa som ska på börjas 25 mars. Mitt ressällskap, som dock är van vid detta efter 22 års resande tillsammans, blir lite extra plågat när resmålet är nytt.

Men oj, vad jag ser framemot mycket! Livet är härligt och framtiden är min!

våren 2009


Våren 2009 är ganska svart för mig. Delvis ganska tragisk men också borta pga hjärnskada. Självklart så vet jag ju inte hur pass borta den är för jag kan ju inte veta det jag har glömt men igår hände det mig något väldigt märkligt.

Jag läste en bok. Jag har aldrig läst boken förut och det är en typ av bok som jag egentligen inte brukar läsa eftersom att jag egentligen inte tycker om den här typen av böcker. Bokens handling hade, vad jag vet, ingen som helst koppling till mitt liv. Det som hände i boken har inte hänt mig och är inget som jag heller tänker på. Boken var skriven på ett väldigt dåligt sätt och blev därför ganska känslokall.

Hur som helst. När jag läste den här boken så poppade minnen upp i mitt huvud från våren 2009, rörande en person som har varit ett stort frågtecken för mig. Jag minns vad vi hade tillsammans, vad vi gjorde och vad vi pratade om. Jag insåg att det jag drömde om då var något helt annat än det jag har nu. Det gör mig förvirrad och samtidigt ledsen. Är jag någon annan nu? Hade jag varit en annan om inte ett halvår av mitt liv blivit svart? Och varför kom det tillbaka nu? När jag just börjat få ordning på mig själv.

Jag insåg att jag förlorat en av mina bästa vänner. På så många plan. Jag kan inte säga att jag vet varför eller hur det blev så. Jag kan också säga att jag inte vet vad som kommer hända i framtiden, för jag vet att man inte kan gå bakåt.

Men jag vill att du ska veta. Att jag minns dig. Jag minns det vi hade. För det måste vara en fruktansvärd känsla att vara en av de viktigaste personerna i någons liv en dag för att vara bortglömd nästa.

torsdag 1 november 2012

4. Bjuda in folk


Jag är bra på att bjuda in folk och bjuda med folk. Ska jag göra något så är jag duktig på att fråga andra om de vill följa med. Jag är också duktig på att mer eller mindre spontant bjuda hem folk, på en kopp te eller fika. Att bjuda in nära och kära på middag eller en övernattning tycker jag är höjden av lycka.

Jag är så duktig på att bjuda in folk att jag ofta bjuder in folk till helt andra människor. Detta fick jag veta av min kompis S för några år sedan och hon har ju faktiskt väldigt väldigt rätt i det.

Ju fler desto trevligare som man säger.

tisdag 30 oktober 2012

3. Att somna


Jag är grym på att somna och kan somna i princip vart som helst och när som helst. Jag skulle påstå att detta är en färdighet som jag har utvecklat efter år av träning.

Hur detta kan gynna mina medmänniskor?
Jo men jag blir ju tyst när jag sover. Typ enda gången.

måndag 29 oktober 2012

10 orsaker till att träna


1. Din hy och ditt hår kommer stråla.

2. träningen frigör hormon som minskar din smärta, även kronisk smärta och mensvärk blir bättre.

3. Ditt hjärta blir mer vältränat, du kommer leva längre och ha en bättre syresättning med mindre ansträngning för hjärtat.

4. Du kommer att svettas ut gifter och överflödiga produkter som kroppen inte vill ha. Och återigen bli piggare.

5. Ju mer du tränar och har muskler, desto mer kan du äta. Stora muskler förbränner mer på mindre ansträning.

6. Ditt sötsug kommer att minska. Sötsug handlar ofta om att du vill frigöra hormon som har en positiv/belönande effekt på kroppen. Tränar du frigör du redan dessa hormoner och sötsuget minskar/försvinner.

7. din kroppstemperatur kommer att bli stabilare. Ditt hjärta kommer att orka värma upp kroppen utan enorm ansträngning och kroppen har lärt sig att kyla ner dig snabbt.

8. När fokus ligger på det fysiska får huvudet en chans att vila och spinna på utan att du stör den. Jag upplever att jag ofta kommer på bra saker när jag tränar.

9. Forskning visar att bra kondition hör ihop med bra minne.

10. träning är ett lätt sätt att mäta hur det går för dig. Det är lätt att se resultat vilket ger dig bättre självkänsla och kanske tom bättre självförtroende.

söndag 28 oktober 2012

10 små saker att göra



idag går jag runt och irriterar mig på människor som inte tar tag i sitt liv. Det är höst och jag känner mig deppig är en av många använd anledning. Därför tar vi och gaskar upp oss och förändrar våra liv och tankar (ja, jag är faktiskt så här äckligt hurtig för det mesta).

1. Njut av det. 
Visst det är mörkt, kallt, regnigt etc men varför inte njuta av detta. Tänd ljus, massor av ljus, ha alla dina fina lampor tända, drick gott te, läs böcker och se på film. Njut av tiden.

2. Laga mat.
Om somrarna är årstiden för att sitta på en uteservering och äta god mat ute med vänner så är hösten och vintern tiden då du kan laga mat hemma, själv. Det är inte speciellt svårt eller jobbigt och ännu roligare blir det ju om du har möjlighet att skapa ett "matlag" eller rullande schema och äta med och hos vänner. Billigt och nyttigt!

3. Gå ut.
Det är inte hela världen om du blir blöt eller kall. Däremot gör 15 minuter ute undervärk för din hälsa och framförallt din sömn. Ta en promenad eller en joggingtur. eller kanske gå ut och hoppa i löven eller snön beroende på vilken del av världen du befinner dig i.

4. Bryt en dålig vana. 
Under den mörka årstiden äter vi mer snabbmat, mer godis och dricker mera kaffe och läsk. Vi blir tröttare och behöver snabb energi och tar till dessa saker. Helt fel sak att göra, men ack så lätt!! Att äta snabba kolhydrater kommer bara göra dig ännu tröttare efter en liten liten stund. Så byt ut vetemjölet mot dinkelmjöl, byt ut godiset mot mörkchoklad (eller en frukt) och byt ut läsken/saften/kaffet mot juice (nyttigt och gott!).

5. Träna. 
Japp, det här är den perfekta årstiden att börja träna. Gymen är fullproppade med nya program för passen och du kan lätt göra en ny bekantskap där. Du blir piggare, håller du friskare och blir snyggare av att träna, och du har inget att skylla på. 1 timmes träning är 4% av din dag. Ingenting. Och på en timme kan du ge kroppen en rejäl genomkörare samt hinna duscha och vara ute på gatan igen. Prata med en personligtränare på ditt gym.

6. Fixa fint hemma. 
Med små medel kan du fixa ordning i ditt hem. Köp något nytt. Eller ännu hellre. MÖBLERA OM! Det kommer bli som ett nytt hem där du verkligen vill vara.

7. Fastna inte framför skärmen
TVn, telefonen, ipad, ipod, datorn etc lockar oss hela tiden och nu när det kanske inte ser så roligt ut ute så fastnar vi där extra många timmar. Gör inte det! Stäng av TVn. Var hård mot dig själv och titta bara på program som du faktiskt VILL se. Repriser av TVprogram som du sett tusen gånger är alltså inte okej.

8. Var inte ensam
Människor är i grunden flockdjur och att vara (ofrivilligt) ensam gör dig deppig. Det finns massor av människor som inte heller vill vara ensamma. Som går på en kurs, engagerar sig i olika föreningar (det finns föreningar för allt!), som sportar eller som bara äter mat tillsammans. Gå ut och träffa dessa människor!

9. Tänk positivt
Se det goda i hösten. Rotfrukter. Ljus. Mörker. Färgerna. Snön. Välj själv, men det finns mycket bra och saker man kan njuta av. Ingen orkar med människor som klagar eller som bara är negativa.

10. Klä på dig
Att frysa är bara idiotiskt. Ull. Lager på lager. Filtar i soffan. Fleecetröjor. Vetevärmare eller värmefiltar. Det finns många sätt att hålla sig varm. Kramar. Dricka varmt. Röra på sig!


De små sakerna


Jag älskar det här citatet. Jag tycker att det är en fantastisk tanke och något som verkligen stämmer. Det är de små sakerna som gör det. Det är de små sakerna som du saknar och de små sakerna som du blir kär i. Det är också de små sakerna som förändrar ditt liv och din vardag.

En sak som jag har märkt ofta (oftare och oftare) är att människor har en tendens till att bagatellisera de små sakerna. "En godis... ja men det spelar väl ingen roll?" eller "jag hoppar över den där träningen idag, det gör ju ändå ingen skillnad".
Nej vill du bara förändra små saker som kommer du förändra dig själv eller ditt liv i en handvändning men det kommer att märkas skillnad tids nog.

En godisbit till kaffet varje dag gör skillnad, det är kalorier och faktiskt inget du behöver unna dig. Kaffet är bra som det är. Och om du gör en situps om dagen så kommer du tillslut få magmuskler och blir smalare.

Själv ska jag gå upp i vikt. Målet är att träna MINST tre gånger i veckan, ordentligt! Målet är också att att undvika sötsaker och söta drycker. För ja, det där glaset saft för skillnad.

Och dit jag vill komma är att det är så många människor som vill förändra sitt liv, kanske vågar jag påstå att alla har något de vill förändra. Men som inte börjar. Vill du gå ner i vikt börja med att göra en situp och gå ett varv runt huset. Det räcker! Sedan kan du lägga på mer eller prova något annat. Vill du byta jobb. Sök ett. Se om något kan förändras i din vardag. Kan du ändra dina arbetstider, vanor? För att jobbet ska kännas roligare.

Framför allt, säg alla de där små sakerna du tänker på en dag. Allt som är bra allt som är positivt. För det förändrar människor och situationer.

10 bästa musikallåtarna

1. Vem ser ett barn?/Pity the child - Chess

2. Jag vill vara magisk/I want to make magic - Fame

3. On my own - Les mirables

4. Wishing you were somehow here again - phantom of the opera

5. Grease lightning - grease (egentligen är det dansen som är bäst i den här låten).

6. Mr. Celophane - Chicago

7. I don't care much - Cabaret

8. Anthem - Chess

9. Take me or leave me - RENT

10. Out here on my own - Fame

lördag 27 oktober 2012

10 saker som gör en lördag riktigt mysig

1. lååång frukost, gärna i sällskap med en god bok.

2. promenad också en låååång gärna med sällskap.

3. en rolig film, jag är ju en riktig sucker för romantiskakomedier.

4. potatis, jag är sämst på att äta potatis på vardagarna när middagen ska gå fort, på helgen däremot så får det gärna bli någon form av potatis.

5. röd vin.

6. stjärnchips.

7. sova middag.

8. bad. Antingen ute på sommaren eller inne på vintern, både badkar och badhus går bra.

9. ljus

10. lite mobilfri-tid

fredag 26 oktober 2012

2. Bjuda på mig själv


Det var i någon ålder kanske 10-12 som allt var så där jobbigt pinsamt. Pinsamt att säga hej till en vän men samtidigt pinsamt om den andra sa hej först. Ja herregud vad vi höll på.
Mitt stora problem här var att jag egentligen inte tyckte att saker var så pinsamma, jag fick lixom fejka min "Oh my God!!" och rosiga kinder. Jag fattade lixom inte alla "pinsamhets koder".
Mitt andra problem är att jag är en sådan som ofta gör bort mig. Tappar bort saker. Säger något konstigt. Gör saker utan att kanske tänka först.

Isadora min kära vän fick välja ut det absolut mest pinsamma jag har gjort. Hon svarade när jag gick fram till Morgan Alling och sa till honom att jag varit kär i honom sedan jag var liten.

Lukas svarade att det pinsammaste jag gör är när jag missuppfattar uttryck eller anspelningar på sex. Han hade två exempel. Jag trodde att uttrycket "att lägga en pizza" betydde "att dela på notan" och att uttrycket "ett fem i tre ragg" betydde att man var "fem av tre möjliga".

Idag kan jag bjuda på det här. Klart att jag kan bli lite generad men det är ju roligt. Och det är bara att skratta och gå vidare.

torsdag 25 oktober 2012

1. Jag är bra på att skratta


Jag tänker mig att inga "medfödda" egenskaper ska räknas in i 42-listan utan det ska vara saker som du faktiskt kan, som du har lärt dig och övat upp. Vad som är medfödda egenskaper ligger så klart i betraktarens öga och där följer jag eget huvud.

1. Jag är bra på att skratta

Jag kan skratta åt det mesta. Jag lider av humorbrist i den meningen att jag tycker att allt är roligt. Jag går också ofta runt och skrattar åt mig själv och för mig själv och har lärt mig att skratta åt absolut ingenting. Det är otroligt befriande att skratta och börjar jag så kan jag inte sluta.
Jag vet inte om jag tror att ett gott skratt förlänger livet men jag tror att skratt hjälper dig igenom svåra tider och att det som inte kan skrattas åt kan tas på allvar.

Ibland blir det för mycket. Blir det riktigt jobbigt så tar jag hellre till skratt och humor än att faktiskt adressera problemet. Inte okej.


onsdag 24 oktober 2012

42 saker

I min bok jag läser just nu så säger de att om man kan 48 saker så är det gott och väl nog. Först tänkte jag att 48 saker var löjligt få men sedan blev jag osäker. 48 saker det är ganska mycket ändå. Det är också lite oklart hur man ska definiera vad man kan. Men jag uppfattar det så att det på något sätt ska kunna ge andra människor något. Men det där får man som sagt var säga som man vill om.

Som ni säkert vet så är ju 42 svaret på frågan om livet, universum och allting och därför tycker jag att det räcker om man kan 42 saker. Jag vet inte ännu om jag kan 42 saker. Men jag tänkte försöka se om jag kan. Och om jag inte kan då får jag väl helt enkelt lära mig några saker till.


10 personer som jag skulle dedicera min självbiografi till


1. Pelle. Utan dig, ingen Alexandra.

2. Jakob. Mannen som förgyller mina tankar.

3. Erik. It takes two. Me and you.

4. Isadora. För alla hårda ord.

5. Ollie. Mitt hjärtas fröjd och glädje.

6. Marina.

7. Lukas. För alla långa nätter tillsammans i duschen.

8. Olle. För att han vet vad han pratar om.

9. Sören Olsson och Anders Jacobsson som fick mig att tokälska böcker för en si så där 20 år sedan.

10. Farfar. Allt det jag är, är jag tackvare dig.

tisdag 23 oktober 2012

Maskerad


En bäbis som är utklädd till spaghetti och köttbullar. Skrattar så jag kissar på mig.

10 saker jag inte skulle kunna tänka mig att jobba som

1. På badhus. Jag tycker hår som ligger i duschen är det äckligaste som finns o det gör det ju alltid på badhus.

2. Taxichaufför för jag tycker det är sjukttråkigt att köra bil.

3. Som telefonförsäljare. För att jag helt enkelt tycker att de säljer skit och är jävligt jobbiga.

4. Som präst. Jag svär för mycket.

5. Med djur. Djur är så nyckfulla, jag orkar inte med sånt.

6. Som Lukas assistent. Han behöver verkligen en men det kommer inte att bli jag.

7. Som dagmamma. Nej alltså jag förstår inte vad de gör.

8. som advokat. För jag skulle inte kunna försvara någon som har gjort något som jag anser oförsvarligt. Och för att jag vet att straffet som jag kan yrka på inte är värt något alls i det långa loppet.

9. Barnmorska.

10. Vaktmästare. För jag är inte tillräckligt händig och om en dörr har fastnat då vill den väl vara fast då.

måndag 22 oktober 2012

10 bästa sakerna med mitt jobb


1. jag får jobba i bekväma kläder typ shorts.

2. jag får prata med människor hela dagarna, och har jag ingen att prata med så kan jag prata med mig själv.

3. jag lär mig nya saker hela tiden, mina kollegor är från världens alla hörn och har bakgrunder i olika sporter.

4. att träna ingår som en del av våran arbetstid.

5. Vi har en hel kyl full med vitamin well defence, bara att ta.

6. det är väldigt många skratt på kontoret, språkliga misstag är vanligt förekommande.

7. mina idéer tas på allvar, trots att det är ett så stort företag.

8. jag jobbar med något jag verkligen brinner för .

9. jag kan inte tänka på mig själv hela dagarna.

10. det är en helt ny erfarenhet att arbeta i ett företag som är så stort och välorganiserat. allt bara flyter, jag behöver inte göra något extra. alla har sin plats och det passar mig bra just nu.

fredag 19 oktober 2012

10 bästa sakerna med Stockholm

1. Utsikten från söder över Norrmalm och Djurgården.

2. Pelikan och kvarnen, Sveriges bästa restauranger.

3. Götgatsbacken för lite lugnare shopping men i de "vanliga" affärerna.

4. Norrlandsgatan för lite mer annorlunda affärer.

5. Vasaparken.

6. Bönor och bakat. Bästa lunchstället.

7. Fredhäll. För sol och bad på sommaren och lugn och ro på vintern.

8. Naglo, för drinkar.

9. Panduro.

10. Alla vänner som bor eller har bott där.

torsdag 18 oktober 2012

10 saker som kan vända en dålig dag till en bra dag


1. Mat. O min reaktion är alltid att inte äta när jag är sur eller nere, otroligt moget!!

2. Smink. Att vara lite extra snygg och sminka upp sig lite bara för att.

3. Träning (gärna i friska luften).

4. Göra något tråkigt måste, bara för att det känns så himla skönt efter åt.

5. Dansa. Gärna balett till pop

6. Coca Cola. Koffein och socker som bara sprutar rakt upp i hjärnan.

7. Sömn.

8. Goda vänner.

9. tid för eftertanke och skrivande.

10. ljus.

onsdag 17 oktober 2012

10 saker som gör mig irriterad

1. vuxna människor som inte kan prata om bajs eller dyl. och tänker då främst på i samråd med barn. men även typ att ha på kranen när du kissar eller bajsar, folk vet ändå vad du gör på toaletten jag LOVAR!

2. okunskap. Överlag. Korkade människor är det värsta jag vet.

3. Jag är från Stockholm så om du går eller står på fel sida av rulltrappan eller andra delar av kollektivtrafiken kommer jag bli tokig. Blir också galen på alla som inte har fattat att man ska låta andra gå av tågen innan man själv går på.

4. Att bli väckt halv sex på morgonen för att diskutera mitt sexliv.

5. "uppskjutar-människor" bara för att du ignorerar något du tycker är jobbigt, disk, samtal, packa, eller vad det nu är så betyder det inte att det försvinner. Du måste göra det så det är lika bra att det blir gjort.

6. Böcker som redan från början är en del av en längre serie. (gäller även film)

(Nu börjar det bli svårt här)

7. Rastlöshet, speciellt hos mig själv.

8. När jag har ett ord på tungan men inte för något i världen får ut det.

9. När folk pratar om sig själv som "man". Det är inte ett ord som är likvärdigt ordet "jag" utan en generalisering!!!

10. Facebook.

tisdag 16 oktober 2012

10 saker jag önskar att jag hade vetat när jag var 14 år


1. Du kommer att komma över honom. Klart du ska sörja och vara arg, men du kommer att resa dig och du kommer att våga vara kär igen. Och helt ärligt, du kommer få hjärtat krossat fler gånger. Och du kommer att resa dig från det också.

2. Du kommer att känna dig ensam. Du kommer till och med att göra dig ensammare än du är. Och det är okej. Det kommer att göra dig till den du är när du är 30.

3. När du känner dig som allra minst och allra mest förvirrad kommer du att möta någon som hjälper dig och tror på dig. Lita på världen.

4. Se till att du alltid behandlar dina vänner väl, när allt kommer till kritan är det de som ställer upp för dig.

5. Det är INTE farligt att öppna mailen.

6. Allt behöver inte vara bra, hela tiden. Att vara ledsen och arg är inget farligt, snarare kan det vara bra för dig att få ut det lite oftare. Fler skott i virket helt enkelt.

7. Ta chansen!! Ta chanserna som dyker upp, du kommer att lära dig massvis, få många vänner och gå alltid in med hela hjärtat. Hoppa som om himlen finns.

8. Du behöver inte facebook, den kommer bara göra dig mer ont än gott.

9. Ta inte allt så allvarligt. Vissa saker kan vara bara på kul. Alla val du gör är inte livsavgörande.

10. Du är på rätt spår. Du är fantastisk. Du är mycket starkare än du tror. Du kommer att få allt du önskar.