söndag 16 december 2012

fem fantastiska minuter


Pelle sa alltid, "en dag kommer du känna att det har varit värt det". Ingenting gjorde mig så förbannad. Vad fan visste han? Och att må så dåligt och ha så ont, hur kan det någonsin bli värt det?
Senaste tiden har jag tänkte på det dagligen, när fan blir det värt det? Jag tycker lixom att det är dags nu. Come on! Men känslan har uteblivit. Jag trivs och det gör inte ont varje dag, så kanske är jag bara en otacksam människa som inte kan uppskatta att det är "nästan som förut". 97% frisk, 3 % hopp.

Men i natt, på väg hem från en kväll med goda vänner, då fick jag den känslan. Den varade kanske bara i fem minuter. Men det var fem fantastiska minuter. Och det var fem minuter då jag kände att det var värt det, alla tårar, alla dumma tankar, alla konstiga mediciner och behandlingar, alla dagar jag kräktes och alla dagar då jag gav upp. Det var en underbar känsla att få dansa och skutta hem i natten, något som länge var omöjligt.
Kanske hade Pelle rätt, kanske var det den dagen igår som han pratade om. Det gör mig dock ännu mer förbannad, att han hade rätt. I alla fall, lite lite lite lite.


2 kommentarer:

  1. Klart det inte är värt det, du har ju inte vunnit än...

    / Luke

    SvaraRadera
  2. Pelle har alltid rätt. Namnet är synonymt med Gud och betyder "den allvetande".

    SvaraRadera