utvandrare

Det är en häftig känsla när man flyttar till en ny stad eller till ett nytt land. Varje gång det har hänt mig så tänker jag att nu har jag möjlighet att skapa om mig själv och bli den jag verkligen vill vara.Sedan slutar det med att jag alltid är den jag var innan. Jag trivs väl med det. Ja jag ska inte klaga alls, jag tycker ju att jag är fantastisk.

Men det som jag måste göra varje gång jag flyttat är att skaffa mig nya vänner och ett nytt liv. Lagsport är den lätta vägen att gå, om det nu finns några lätta vägar. Här i London spelar jag både handboll (på typ AF-nivå) en gång varannan vecka och innebandy. Typiska engelska sporter, eller så söker jag lite efter andra nordiska människor. Jag var sugen på att spela rugby igen men läkaren avrådde mig för att göra det på ett väldigt bestämt sätt så jag får nöja mig med att se någon match någon gång kanske.

Det andra är det som jag kan uppleva som lite jobbigt och det är att jag "måste" säga ja till allt. Jag har lovat mig själv att jag ska göra det. Jag har ju faktiskt ingen aning om vilka som är roliga att hänga med utanför jobbet eller vilka jag kommer klicka med av de människor jag möter. Så jag säger ja till allt, sedan får jag börja sålla. Nästa vecka ska jag på tupperware-party. Jag trodde inte ens tupperware gjordes längre och känner mig som en supertant. Jag ska på konsert. Jag ska få besök. Jag ska på after work med jobbet. Ja jag säger ja till allt. 

Även fast inte allt är jätteroligt så är det spännande, jag får prova massa nya saker och möta massa människor som jag aldrig skulle ha mött annars.